Attention deficit disorder
Hej bloggen!
Jag tänkte jag skulle berätta lite mer om hur det är att leva med
ADD, så kan ni jätte gärna ställa frågor till mig om det! Om ni själva
misstänker att det ligger ett litet bokstavsbarn gömt i er, eller om
ni bara är nyfikna! =)
Jag är ju 26 år idag och fick först min diagnos nu. När jag var liten
var det inte så vanligt att flickor fick bokstavs diagnoser, och ADD
var fortf relativt "nytt", man uppmärksammade mest pojkar med
ADHD, för att de syntes och hördes mest helt enkelt. Jag tänkte
börja med att ge lite ren fakta om just ADD diagnosen.
ADHD är en förkortning av engelskans Attention Deficit Hyperactivity Disorder, och brukar på svenska beskvrivas som uppmärksamhetsstörning med hyper-/överaktivitet.
ADD i sin tur betyder Attention Deficit Disorder och är detsamma som ADHD men utan hyper-/överaktivitet, och brukar ibland kallad för ”vuxen-ADHD” då överaktivitet hos vuxna oftare ges uttryck i en känsla av inre rastlöshet, som inte märks utåt på samma vis.
ADHD/ADD är ett neuropsykiatrisk funktionshinder. Man trodde förr att symtomen försvann när barnet blev äldre. Idag vet man att ungefär hälften av de som får diagnosen som barn har kvar samma problem som vuxna, med mer eller mindre samma symtom.
Personer med ADD har en minskad aktivitet i de delar av hjärnan som styr funktioner som uppmärksamhet, aktivitetsreglering och impulskontroll.
Ärftlighet anses vara den viktigaste förklaringen bakom ADD, men även upplevelser och erfarenheter under uppväxten påverkar hjärnans utveckling.
Hur man som vuxen upplever sin funktionsnedsättning beror mycket på om symtomen uppmärksammades när man var barn. Om man som barn med ADHD inte får rätt uppmärksamhet så löper man stor risk att misslyckas i skolan, och som vuxen riskerar man att drabbas av depressioner, relationsproblem samt svårigheter att klara arbetsliv och vardagssysslor.
Typiska symtom vid ADD kan vara:
- Svårt att uppfatta instruktioner
- Inre rastlöshet
- Man blir lätt uttråkad
- Svårt att klara flera arbetsuppgifter på en gång
- Lätt för att agera snabbt utan att tänka sig för
- Svårt att klara motgångar, och behärska sina känslor
- Ofta lättdistraherad av yttre stimuli
- Svårt att bibehålla uppmärksamhet
- Verkar ofta inte lyssna på vad som sägs
- Tendens att tappa bort nödvändiga saker
- Svårt att organisera målinriktade aktiviteter
- Växlar ofta från en oavslutad aktivitet till en annan
- Lite mer åt dagdrömmarhållet, koncentrationssvårigheter.
Personer med ADD behöver en strukturerad vardag med tydliga förväntningar, gränser och konsekvenser. Vissa tekniska hjälpmedel (som tex en handdator) kan hjälpa.
Det går inte att bota ADD men det går att underlätta livet för den som har diagnosen. Information och rådgivning till närstående och arbetskamrater, anpassning av arbetsplatsen och hjälp i hemmet kan vara insatser som hjälper.
För vissa kan kognetiv beteendeterapi (KBT) vara till hjälp för att förstå och hantera dålig självkänsla och problem i relationer till andra.
Medicinering kan göra det lättare att ta till sig till exempel KBT. Centralstimulerande läkemedel ges i låga doser för att öka koncentratrionsförmågan, och det minskar även impulsivitet och eventuell överaktivitet.
jag har också rätt nyligen fått diagnosen ADD (bland annat), och är 26 år. har gått till vuxen psyk i typ 3 år men de är först nu dom kommit fram till all skit "jag lider av".. det här med dålig koncentration och noll tålamod är lite av ett handikapp tycker jag :P
Hej Erika! Grattis till en korrekt diagnos iaf! Nu kommer saker o ting bara bli bättre och lättare för dig. Jag håller med dig, det e absolut ett handikapp, men inget man inte kan hitta redskap för att komma runt! Nöj dig inte, begär allt utav livet, inte bara add diagnosen, för den e bara början.. ;) kram på dig!
